Rätt gatu- och vägbelysning

Målet med all gatu- och vägbelysning är att ge bästa möjliga säkerhet och framkomlighet för alla. En bra lösning måste dock även ge god ekonomi, hög effektivitet och minsta möjliga ljusföroreningar. En effektiv process och goda resultat kräver kompetens och erfarenhet.

Belysning och trafiksäkerhet

Att upplysta vägar och gator minskar antalet olyckor är väl dokumenterat i ett antal internationella studier. Rätt belysning ger också bättre framkomlighet för fler människor och bidrar till en större känsla av trygghet. Gatu- och vägbelysning är dock mer komplicerat än att bara sätta upp så många armaturer som möjligt på så många platser som möjligt.

En viktig faktor är att både staten och kommunerna har begränsade resurser. Precis som för andra offentliga utgifter måste prioriteringar göras baserat på var och hur pengarna gör mest nytta. Lyckligtvis vet vi nu mycket om hur belysning bör användas för att i så hög grad som möjligt minska risken för olyckor.

Under de senaste decennierna har det genomförts mycket bra forskning kring sambandet mellan vägbelysning och olyckor. Några genomgående resultat är att vägbelysning:

  • Minskar antalet olyckor med personskador med 25 %
  • Minskar antalet dödsolyckor med 60 %
  • Minskar antalet olyckor som involverar fotgängare med 45 %
  • Minskar antalet korsningsolyckor med 35 %

Olyckor inträffar inte bara oftare i mörkret, de blir också allvarligare. Särskilt utsatta är äldre fotgängare samt de yngsta och äldsta bilförarna.

Det är välkänt att de yngsta förarna, framför allt män, oftare är inblandade i olyckor. Hjärnan hos en 18–19-åring är helt enkelt inte fullt utvecklad, och särskilt pojkar är mer riskbenägna och sämre på att bedöma farliga situationer än äldre förare. Bristande erfarenhet, mindre säkra bilar, alkohol och mer körning på kvällar och nätter spelar också in.

Äldre trafikanter lider däremot ofta av nedsatt syn och försämrade reaktionstider. Fotgängare med nedsatt fysisk förmåga har svårigheter att snabbt förflytta sig eller gå vid sidan av vägbanan på samma sätt som andra.

Godt opplyst motorvei med fire felter hver vei

Vi vet också var och när vägbelysningen har bäst effekt:

  • Utanför tätbefolkade områden
  • Vid höga hastighetsgränser
  • Vid fint väder
  • På torra vägar

Gemensamt för alla dessa punkter är att de beskriver förhållanden där trafikanter tar större risker. Alla förare kan överskatta sin egen förmåga eller glömma att de inte kan styra över vad andra trafikanter gör. Rätt vägbelysning bidrar i sig inte till att minska riskabel körning, men statistiken visar att tillräcklig belysning gör att alla typer av trafikanter hanterar förhållandena bättre. Detta minskar risken för olyckor.

Ljusmängd och kvalitet

Det är stor skillnad på bra och dåligt ljus, även i trafiken. Många faktorer måste stämma för att skapa en bra lösning. Forskningen visar också i hög grad vad som fungerar:

  • Mer ljus (Lm), upp till en viss nivå
  • jusets jämnhet (Uo), upp till en viss nivå
  • Minskad bländning (TI)
  • Bra färgåtergivning (Ra)
  • Vitt ljus, särskilt i tätbefolkade områden

Att mer ljus ger bättre sikt och säkerhet är knappast förvånande, men bra ljus handlar om mer än kvantitet. Jämnt ljus och minsta möjliga bländning är viktigt för att undvika stora skillnader mellan ljusa och mörka partier, för att hjälpa ögat att anpassa sig till ljuset och för att undvika störande reflektioner på våta vägar. Ögat anpassar sig till mängden ljus det tar in, så övergångar från områden med starkt ljus till områden med svagt ljus gör det ännu svårare att se i mörkret än annars. Ljus som reflekteras i vatten på vägytan kan förstärka denna effekt och ha särskilt stor inverkan på äldre trafikanter, eller andra med nedsatt syn.

För att undvika bländning är det viktigt med bra avskärmning, rätt höjd på ljuspunkterna och korrekt fördelning av ljuset. Förutom dessa allmänna överväganden beräknas den rekommenderade mängden ljus baserat på vägtyp, hastighetsbegränsning, genomsnittlig dygnstrafik och övriga förutsättningar. En del områden bör alltid vara upplysta, till exempel gångvägar, rondeller och vissa typer av korsningar.

Ett särskilt viktigt syfte med gatu- och vägbelysning är att bidra till att skydda de minsta trafikanterna, barn. I samband med detta är övergångsställen särskilt viktiga. Dåligt upplysta övergångsställen kan ge en falsk känsla av säkerhet och öka risken för olyckor. Fotgängare kan lätt tro att de har blivit sedda och att bilar som närmar sig kommer att stanna. Bilister å sin sida riskerar att inte se övergångsstället eller personer som korsar vägen.

Ung kvinne går over opplyst fotgjengerovergang mens hun ser på mobil

För att säkerställa största möjliga säkerhet har särskilda riktlinjer för belysning utarbetats för övergångsställen. Syftet är att ge alla trafikanter bästa möjlighet att läsa av omgivningarna, inklusive att tydligt markera var övergångsställena finns. Det här kan lösas på olika sätt. I samtliga fall är målet att skapa största möjliga kontrast mot bakgrunden. Dessa metoder är:

  • Negativ kontrast – fotgängaren sticker ut som mörk mot en ljusare bakgrund
  • Positiv kontrast – fotgängaren sticker ut som ljus mot en mörkare bakgrund
  • Färgkontrast – färgerna på fotgängarens kläder sticker ut mot mörkare/färglösa bakgrunder

Förstärkt belysning innebär att sätta upp extra belysning på båda sidor av övergångsställena. Dessa bör placeras på minst samma avstånd från övergången som ljuspunktens höjd och ge tillräckligt med ljus i minst 50 meter på vardera sidan av övergångsstället. Ljuset ska vara vitt och ha bra färgåtergivning. Målet med förstärkt belysning är främst att skapa negativ kontrast.

Intensiv belysning ska å andra sidan skapa stor positiv kontrast och färgkontrast. Det innebär att sätta upp särskilda lyktstolpar som tydligt markerar och belyser övergångarna. Vitt ljus med god färgåtergivning ska användas och den horisontella belysningen bör vara minst 80 lux vid övergångsstället. Dessutom bör det finnas minst 10 lux vertikal belysning i väntzonerna och minst 20 lux i körfältet på väg mot övergångsstället.

Tunnelbelysning är ett annat område som kräver specialkunskaper och skräddarsydda armaturer. Norge har flest tunnlar per kilometer väg i hela Europa, och vi har länge varit en ledande leverantör inom det här området i Norge.

Förutom att ge bra och jämn belysning i hela tunneln är det särskilt viktigt att säkerställa korrekt dimensionerad belysning i ingångszonen. Det är här den potentiella övergången mellan dagsljus och tunnelbelysning är som störst. För att säkerställa att ögat har tillräckligt med tid för att anpassa sig till de förändrade ljusförhållandena, bör ljuset i ingångszonen anpassas till det ljus som bilisterna utsätts för strax innan de kör in i tunneln. Detta kallas också anpassningsluminans. Efter ingångszonen följer en övergångszon där belysningen minskar gradvis i enlighet med gällande krav.

Eftersom ljusförhållandena i Norden kan variera mycket under dagen och året, rekommenderas användning av styrlösningar som automatiskt justerar ljusnivån inne i tunneln.

Ekonomi, energieffektivitet, underhåll och miljö

De positiva effekterna av gatu- och vägbelysning måste alltid vägas mot kostnaderna för infrastruktur, underhåll och el. För bästa möjliga ekonomi måste de armaturer du väljer vara energieffektiva, underhållsfria, hållbara och enkla att installera. Dessutom är det viktigt med styrlösningar som ser till att du inte använder mer el än nödvändigt.

Övergången till LED under de senaste 10 åren innebär i sig att det går åt i genomsnitt 70–80 % mindre ström för att få samma mängd ljus. Utvecklingen av LED-belysningen fortsätter i högt tempo och produkterna blir allt effektivare. Våra egna gatu- och vägarmaturer Elite är ett bra exempel på detta. Elite är en av de mest populära armaturerna på marknaden. Sedan den lanserades 2014 har den uppdaterats ett antal gånger för att ge effektivitet i toppklass. Idag lanserar vi en helt ny version som är hela 25 % effektivare än föregångaren.

Vår egen Elite – här strax utanför Stockholm.
Vår egen Elite – her rett utenfor Stockholm.

Underhållsfria armaturer som tål allt som det nordiska klimatet och de nordiska förhållandena kan bjuda på bidrar till lägre kostnader under anläggningens livslängd och ser till att belysningen alltid fungerar som det är tänkt. Enkel installation gör att det går snabbare att byta ut eller installera nya anläggningar och minimerar risken för komplikationer och fel. Enkel och flexibel installation var också helt centralt när vi utvecklade Elite. Detta ger stora besparingar för installatörerna;

“I de områden där vi har kontrakt finns det ofta ett antal olika stolpar i flera olika tjocklekar, både raka och utskjutande. Här är Elite unikt. Vi vet att den passar överallt, vi behöver inte extra utrustning för att montera och det räcker med en storlek”. – Jöran Pettersen, Gagama Elektro AS

Tunnlar är en särskilt krävande miljö. Underhåll och byte av armaturer i tunnlar är också extra krävande och kostsamt, eftersom det kan leda till stängning av en eller två körbanor. Därför är det mycket viktigt med en fullständig beräkning av kostnaderna under hela livstiden. Tunnelbelysningen måste också tvättas regelbundet för att avlägsna vägdamm och sot, och armaturerna måste vara väl lämpade för detta.

Sist men definitivt inte minst är det viktigt att överväga användningen av olika styrlösningar, till exempel sensorer eller automatisk nattsänkning. Detta kan radikalt minska strömförbrukningen genom att justera ljusnivån efter behov. Radarsensorer kan styra belysningen efter trafiken, medan nattsänkningen justerar ljusnivån sent på kvällen och på natten när det är färre ute på vägarna.

Liksom i alla moderna belysningsprojekt är miljö och cirkulär ekonomi viktiga överväganden. Allt från återvinningsbara produkter, mindre förpackningsmaterial, ansvarsfull avfallshantering, effektiva processer och miljövänliga transporter spelar en viktig roll för att minimera miljöpåverkan.

Ljusföroreningar – effekter och förebyggande åtgärder

Ljusföroreningar är helt enkelt allt överskott av artificiellt ljus som hamnar någon annanstans än vad som är avsett. Effekterna av sådana föroreningar kan vara stora, både för människor, djur och växter.

En av de mest omtalade konsekvenserna för oss människor är att de flesta av oss inte längre kan se stjärnhimlen. Undersökningar visar att så många som 99 % av alla européer lever under en ljusförorenad natthimmel. Ljus från oräkneliga ljuskällor på marken reflekteras i partiklar och ånga i atmosfären, vilket ger upphov till så kallad himlaglim som skymmer stjärnhimlen över oss. Det är inte bara en förlust för astronomer, utan också för alla andra som vill uppleva våra naturliga miljöer.

I det dagliga livet är dock effekten av ljusföroreningar på våra sömnmönster ett ännu större problem. Forskare är särskilt oroade över det vita ljuset från LED-armaturer. Vitt ljus har mer blått i sig och påminner mer om dagsljus, vilket gör att hjärnan producerar mindre av sömnhormonet melatonin. Flera studier visar att ljusföroreningar från gatu- och vägbelysning kan orsaka sömnproblem och sömnlöshet. Paradoxalt nog kan detta bland annat bidra till tröttare bilister och sämre trafiksäkerhet.

Kvinne jobber på benk under gatelys

Även djur och växter kan påverkas av för mycket ljus. Ett antal studier visar att särskilt nattliga insekter och djur störs av artificiellt ljus, och att detta i sin tur kan påverka hela ekosystemet. Andra studier visar att onaturligt mycket ljus gör att träd och annan vegetation att inte kan härda sig tillräckligt när vintern kommer.

Förutom de oavsiktliga effekterna är ljusföroreningar ett ekonomiskt problem. Ljus på avvägar är ett slöseri med pengar. Att förhindra ljusföroreningar ligger därför i allas långsiktiga intresse. Lyckligtvis är det både enkelt och kostnadseffektivt att förhindra ljusföroreningar från gatu- och vägbelysning.

För att säkerställa optimalt ljus, bästa möjliga ekonomi och minsta möjliga ljusföroreningar finns det i huvudsak tre åtgärder som kan vidtas: rätt ljus på rätt ställen, bra avskärmning och bra styrlösningar.

När det gäller att använda rätt mängd ljus vet vi som sagt redan mycket om hur mycket ljus som behövs på olika platser för att ge önskad effekt. Moderna armaturer är också utformade speciellt för att balansera bra avskärmning med önskad ljuseffekt. Allt eftersom gamla ljuskällor byts ut blir det också allt vanligare med mer avancerade styrlösningar, där belysningen inte behöver ligga på eller ha samma ljusnivå hela tiden. I bostadsområden är det till exempel vanligt att automatiskt sänka ljusnivån till ett minimum på natten.

Gatu- och vägbelysning är lyckligtvis inte heller den största källan till ljusföroreningar. Nyligen genomförda studier visar att ljus från byggnader, skyltar och andra typer av anläggningar orsakar cirka 80 % av ljusföroreningarna i städer och tätbefolkade områden. En av de främsta orsakerna till ökade ljusföroreningar är något som kallas ”Jevons paradox”. Denna paradox går ut på att effektivare lösningar även minskar kostnaderna. Detta leder till en ökning av förbrukningen som ofta överstiger de ursprungliga besparingarna. Med andra ord svarar marknaden på effektivare lösningar genom att använda mer ljus och inte genom att spara ström.

Inom gatu- och vägbelysningen går dock utvecklingen snabbt åt rätt håll. Regler och standarder säkerställer tillsammans med kunniga kunder och installatörer bra lösningar.

Vi hjälper dig gärna med ditt projekt

Varje år levererar vi belysning till ett brett utbud av stora vägprojekt över hela landet. Våra medarbetare har unik kunskap och erfarenhet och bidrar gärna under alla delar av ditt projekt. Vi hanterar uppgifter i alla storlekar och ansvarar ofta för leveransen från början till slut.

“– Vi har arbetat med DEFA under flera stora och utmanande väg- och tunnelprojekt, och de har alltid varit mycket tillmötesgående och lösningsorienterade. De ger oss noggrann uppföljning och anstränger sig verkligen för att uppfylla våra krav. Det råder ingen tvekan om att de levererar högsta kvalitet”. – Jøran Pettersen, Gagama Elektro AS

Ett litet urval av våra väg- och tunnelprojekt är:

  • Gatubelysning i Stockholm
  • Gatubelysning i Malmö
  • Svedala kommun
  • Nes, Ål och Gol kommun i Hallingdal
  • Risøy- och Åkraparken i Rogaland
  • E6 Bossekop i Finnmark
  • EV69 Nordkapptunneln
  • EV69 Honningsvågtunneln
  • Elvelangsprojektet Ål i Hallingdal

Vill du prata med oss? Vår kontaktuppgifter hittar du här